|
|
|
|
|
|
 |
|
|
|
| Snävare praxis i asylprövning - Kritik mot migrationsdomstolarnas lagprövning |
|
I förra veckan presenterades slutbetänkandet i utvärderingen av en av de största processuella reformer som genomförts i Sverige. Det är tre år sedan migrationsdomstolarna ersatte utlänningsnämnden, och migrationsöverdomstolen inrättades. Systemet fungerar i stort som det ska, slår utredaren fast. Men kritiker anser att lagtolkningarna blir allt snävare.
Syftet med reformen var ökad öppenhet och rättssäkerhet genom att låta överprövningen av asylärenden ske i domstol.
– Migrationsverket styr praxisbildningen i det nya asylprövningssystemet, och den går i riktning mot snävare tolkningar. Det säger Michael Williams, sakkunnig i FARR (Flyktinggruppernas och asylkommittérnas riksråd) och medlem i frivilligorganisationernas referensgrupp till utredningen.
– Det handlar om hur systemet lär sig av överinstansernas beslut. Migrationsverket driver ibland ärenden som kan leda till skärpning av tolkningarna med en ettrighet som är häpnadsväckande. Man struntar i migrationsdomstolarnas beslut och överklagar positiva beslut till migrationsöverdomstolen, vars beslut är praxisbildande.
Migrationsverket har haft framgång i många viktiga ärenden, vilket Michael Williams tolkar som att de är skickliga på att renodla rättsfrågor. Men antalet ärenden där Migrationsverket inte givits prövningstillstånd är stort.
Utvärderingsutredningen har inte dragit några slutsatser om praxisbildning på grund av att systemet funnits för kort tid för det.
Samtidigt arbetar Sveriges kristna råd med en praxissamling som är ämnad att delvis fylla luckan.
– Vi hoppas kunna bidra med en konstruktiv debatt om önskvärda ändringar också när det gäller tillämpningen. Migrationsverkets generaldirektör tycks inte vara medveten om att det finns ett tolkningsutrymme. En mer öppen diskussion om praxisbildning än den som äger rum myndigheter emellan är önskvärd, säger Michael Williams.
Det svenska EU-ordförandeskapet gör debatten särskilt viktig, eftersom arbetet med ett gemensamt asylsystem är på väg att ta fart. Det öppnar möjligheter för påverkan.
Michael Williams anser i stort att utvärderingsutredningen varit väl genomförd.
– Det finns några föreslagna förbättringar i utredningen som är positiva i fråga om rättssäkerhet. Bland annat att nya bevis och inte bara nya omständigheter ska kunna ligga till grund för en ny prövning, och man ska inte som nu kunna avvisa ansökan om ny prövning med att den asylsökande inte har en giltig ursäkt för att bevisen inte har lagts fram tidigare.
I övrigt saknar såväl Michael Williams som utvärderingsutredningen redogörelser från Migrationsverket för hur landinformation används när den ligger till grund för avvisningsbeslut. För den enskilde som redovisat starka skyddsskäl blir ett negativt beslut varken begripligt eller rättssäkert.
– Många asylsökande från Irak får slentrianmässigt avslag, eftersom det finns ett beslut från 2007 att det inte råder väpnad konflikt i landet. Man lyfter inte i tillräcklig utsträckning fram de individuella skäl som kan finnas, konstaterar Michael Williams.
Den största besvikelsen, säger han, gäller avsaknad av konkret diskussion om hur barnens skäl vägs in i besluten.
– Utredaren borde i fråga om barnen ha föreslagit förändringar som kunde föras in under begreppet ”synnerligen ömmande omständigheter”, eller allra helst föreslagit att ”synnerligen” ersätts med ”särskilt”, säger han.
Också migrationsminister Tobias Billström har uttryckt att barnens situation i asylprocessen inte tillräckligt har uppmärksammats av utredningen.
Marika Sivertsson marikasivertsson@tidningenbroderskap.se |
|
 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
