|
|
|
|
|
|
 |
|
|
|
| Muslimer röstar rött |
|
Muslimer röstar till vänster, enligt en ny undersökning av Magnus Hagevi, statsvetare vid Växjö universitet.
Han har undersökt partisympatier med utgångspunkt från religiositet i Västra Götaland, och funnit att 70 procent av muslimerna sympatiserar med S. De borgerliga partierna får endast 4 procent av muslimers partisympatier.
– Broderskaps samarbete med muslimska ledare kan ha betydelse, säger Magnus Hagevi, efter att ha reflekterat över tänkbara orsaker.
Det är ett ovanligt sätt att mobilisera politiskt, menar han, med hänvisning till att det varit vanligare att partier startat invandrarföreningar eller liknande för att locka sympatisörer med invandrarbakgrund.
– Religion är en stark identitet, ett tilltal på religiös grund kan tänkas få stark effekt, och att man får in muslimska ledare i organisationen blir också ett sätt att förstärka de partisympatier som finns, säger han. Undersökningen bekräftar den bild som europeiska undersökningar ger.
– Men borgerliga partier i övriga Europa har en starkare anknytning till kristendomen, vilket kan vara en av förklaringarna. Här i Sverige har det sambandet blivit svagare, säger Magnus Hagevi, som därmed har sökt svar från islamologer i Sverige om tänkbara andra orsaker.
– Det finns en kritik mot kapitalistiskt tänkande inom islam, mot ränta och mot marknadsekonomi. Och rikedom anses inte legitimt om man inte delar med sig. Men tittar man på muslimska väljare så är de i stor utsträckning för privatiseringar, sänkta skatter, friskolor och så vidare.
Grad av religiöst engagemang tycks inte göra skillnad i det avseendet, säger han. En reflektion mot bakgrund av resultatet är att internationell politik kan ha större betydelse för muslimer i Sverige än för svenskar, och i det fallet är det mellanösternpolitiken som skulle avgöra väljarbeteendet.
– Socialdemokraterna stöder inte Israel på samma sätt som andra partier. Och inom Vänsterpartiet, som får en femtedel av väljarsympatierna, finns en stark USA-kritik.
Hagevi är nyfiken på sambandet mellan religiös tillhörighet och politiska åsikter, och har i övrigt kommit fram till att religiöst indifferenta röstar socialdemokratiskt, att fem av sex bokstavstroende kristna stöder kristdemokraterna, samt att stödet för centern är relativt stort bland kristna.
Undersökningen är baserad på SOM-institutets (Institutet för samhälle, opinion och massmedia) enkäter och rör endast Västra Götaland. Men den bekräftar den bild som finns i Europa, och Magnus Hagevi ser ingen anledning att tro att resultatet i Västverige skulle skilja sig nämnvärt på andra håll i landet.
– Resultatet är intressant, att så få har borgerliga sympatier, säger islamologen Jan Hjärpe och påpekar att exempelvis flyktingar med bakgrund från Iran som regel har överklassbakgrund, och att det borde ha betydelse för hur de förhåller sig till svensk partipolitik. Liksom Magnus Hagevi håller han emellertid öppet för att beteenden kan vara rationella i samma mån som till synes motstridiga.
– Man ska vara försiktig med hur man generaliserar, det finns så mycket som spelar in; det finns stora skillnader i religiöst engagemang, mellan åldersgrupper, och mellan etniska grupper, säger han och avslutar:
– Vi har till exempel en starkt europeisk islam i Bosnien, Makedonien och Albanien som ser helt annorlunda ut än Mellanösternislam. Inte minst islams långa närvaro i Europa har vi ju en tendens att glömma bort. |
|
 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
